Glada hästar

Idag när jag släppte ut hästarna ur natt hagen var de jätte glada och pep av glädje. Det var otroligt härligt!

Vintern håller oss i ett järngrepp

Nu är det ingen tvekan om att vintern är här för att stanna. Det har nu varit minus grader en lång tid och det verkar som om det kommer vara så en tid framöver. Att ha hästar nu så här på vintern när det är kallt är inte så dumt, förutsatt att man ser till att uppfylla hästarnas behov. Det som är mest besvärligt är vattnet som hela tiden fryser och är kallt, med följd att hästarna inte dricker tillräckligt. Jag har löst detta genom att vattna mina hästar två gånger om dagen med ljummet vatten. Vid dessa tillfällen får de dricka sig otörstiga. Hur mycket detta är skiljer sig väldigt från dag till dag. För att ge hästarna fri tillgång på vatten även under vintern har jag beställt en värmebalja.

Har ännu inte fått hem den, och kommer nog inte få den förrän efter jul. Men det är ju en hel del vinter kvar så den kommer nog komma till nytta.

Underlaget i hagarna är rätt knögligt men på de områden där det är plant är det perfekt nu eftersom snön ovanpå det plana blir mjuk och stötdämpande. Rider dock inte alls nu eftersom det är för kallt att få en svettig häst som blir lämnad i hagen själv, torr. Får börja ingen när det är varmare ute.

Alltför kallt

Har ännu inte köpt någon vattenhink som håller sig isfri. Är därför ute och ge hästarna varmt vatten två gånger om dagen. Hoppas kunna köpa en sådan snart. Det ska bli skönt att veta att hästarna har tillgång till vatten hela tiden.

Får se vad tomten kommer med! : )

Vinter i stallet

Ja nu är det verkligen vinter i stallet. Och de närmsta dagarna verkar det bli hur kallt som helt. Usch!

Sommarens plågor

En av sommarens plågor är flugorna. Denna sommaren har jag införskaffat var sitt flugtäcke från domani. Jag köpte dessa på Granngården för 199 kr stycket. Och jag är väldigt nöjd måste jag säga. Hästarna ser verkligen fram emot att få på sig dem när jag kommer med dem. Täckena sitter också bra, även om jag t om struntat i att sätta fast dem i grimman.

Här kan ni se hästarna med täckena på:

Mer info om Balder

Det är väl på tiden att jag berättar lite om Balder. Balder, eller Vinnikalle som han egentligen heter är sex år gammal och av rasen kallblodigtravare. I nästan 4 veckor har han nu varit hos oss och vi kan nu stolt tituleras hans ägare. De flesta av hans släktingar är norska och man kan väl därför säga att han är av norskt ursprung.

Han är inte körd och inte riden, så vi har mycket kvar och en lång väg att gå. Men glädjande nog så är han redan omtyckt av alla andra i familjen. Både av hästar och människor. Hitintills håller vi bara siktet inställt på när hovslagaren ska komma och göra vid hans hovar. Så vi övar flitigt i princip varje dag med att lyfta alla hovar. Jag har även testat att fila hans hovar några gånger och det är inga problem.

Balder är min första "stora häst" (han är 154 cm) eftersom min förra fjording bara var 138 c, och Birdie är bara 142 cm. Detta känns väldigt spännande. Han är även min första "bruna" häst. Sådana som Birdie och jag tittade lite med avsmak på ; ) Nä... Men det känns spännande!

Det främsta anledningen till att vi köpte honom var att vi behövde sällskap till Birdie nu när vi flyttat till vår gård. Men jag ser verkligen fram emot att rida in honom och rida och träna både akademiskt och western med honom. Han är mer nervig än Birdie, men det känns ändå som en rimlig utmaning för mig. Speciellt nu när jag har en så bra tränare!

Nykomligen!

Jag presenterar stolt:

Balder!

Bra länk om bett!

Hittade denna hemsidan på nätet. Riktigt bra guide om olika bett och deras inverkan.

Djurtandvårdskliniken

Träning just nu

Just nu kör vi tänjning och muskeluppbyggande övningar med hjälp av övningar öppna och sluta vid hand. Jag har hittat en superbra tränare som vänligt och tydligt kan förklara hur och varför till ridkonsten och dess övningar. Det är för oss guld värt.

Ska iväg till Hööks idag och köpa en löstagbar kindkedja och en skumrem för optimal placering av kandaret i Birdies mun. Sen ska vi fortsätta öva.

När det gäller val av bett i hästens mun, har detta de senaste åren varit väldigt otillfredsställande för vår del. Nu har vi hittat det som passar oss. Jaktkandar och en westernstång. Det blir njutbar ridning med en häst som med mjukhet söker sig till bettet.

Western och akademisk ridning

Att svara på vilken typ av ridning man som ryttare tillämpar är för en amatör inom ridhobby landet Sverige lika snårigt och riskfyllt som att beträda ett gammalt minfält.

Säger man att man håller på med hoppning ser frågeställeran kanske framför sig hur man överbrukar gramantyglen och rider i korta läder utan inverkan största delen av tiden. Å andra sidan kan man svara att man håller på med engelsk dressyr och ger då frågeställaren tillfälliga flashback à la Patrik Kittel "blåtunga på framridningen" eller rollkur à la Anky van Grunsven. Svarar man att man håller på med western börjar frågeställaren undra varför den ens frågade. Detta eftersom ryttaren i fråga med halmstrå i mungipan och klingande sporrar, ändå inte vet något om ridning, eftersom allt som brukas inom denna gren är starka bett och stela hästar. Om svaret råkar vara akademisk ridkonst är det inte säkert att frågeställaren vet vad man pratar om, utan han tror snarare att man börjat förväxla rollspel med ridning.

Ja, hur ska man svara då?

Jag har hållt på med hästar sedan jag var fem och ett halvt år gammal. Det var på Åsbo ponnyklubb i Klippan. Det var en mild och vänlig ponny vid namnet Greystone, som blev min favorit tills min stora livkärlek uppenbarade sig. Fjordhästen!

Hon hette Ronja och var så himla snäll och söt som socker. Till på köpet fanns det en till fjording på ridskolan som hette Rambo. Mina absoluta favoritlektioner var när jag fick rida Ronja och min syster fick rida Rambo. Då var allt tryggt och bra. Sen dessa två guldklimpar inträdde i mitt liv har det bara funnits en hästras i mitt liv. Norsk fjordhäst. Så är det än idag, även om mitt vuxna jag nu både kan rida och smått fantisera om en större häst.

Vad har nu detta med ridningen att göra? Jo, fjordhästen är inte byggd som andra hästar. Den har en kort hals och oftast en lägre ansatt hals vilket inte möjliggör "vanlig dra där fram och spraka där bak"-dressyr. Det har alltid känts fel för både häst och ryttare och därför har jag aldrig riktigt tagit till mig en engelska ridningen. Jag har försökt att hitta delar i den engelska ridningen som för mig verkar vettig och förstålig.

Vad kom sen då? Akademiska ridningen. Jag läste på nätet och gillade verkligen tanken på dressyren ska anpassas till hästen och inte tvärtom, hästen till dressyren.

Under lång tid har jag hållt på med engelsk dressyr, akademisk ridning och western. Dock har jag aldrig riktigt tillämpat westernridningen mer än att jag tilltalas av användandet av enhands fattningen.

Nu då? Engelska ridkonsten är förkastad och brukas inte. Kvarstår gör western och akademsik ridkonst. Och saken är att dessa två är samma sak och har samma mål.

Äntligen har jag hittat hem! Jag använder en dressyr som utgår ifrån min hästs förutsättningar och som möjliggör att min häst kan röra sig på ett så naturligt sätt som möjligt samtidigt som den utför ett arbete. Även inom detta mål har vi (Birdie och jag långt kvar), men det är väl det som är charmen med hästar och ridning. Man blir aldrig fullärd och man är allt novis, det är bara att inse!

Fin bild!

Hittade en fin bild på Birdie som min sambo tagit på Birdie när han tog hand om henne när jag var i Skåne.

Visst är hon fin!

Kämpar på...

Birdie och jag vi kämpar på! Idag har vi övat öppnor och slutor med mig gåendes vid sidan av henne. Det gick mycket bra, hon visste hur hon skulle göra så fort jag gav rätt signaler. Känns inte som hon kommer vara så stel så mycket längre till om vi fortsätter röra på hennes muskler. Stretcha och tämja, vila och massera. Jag vet väl egentligen inte om hon är så himla stel, men jag har märkt lite ovilja till böjning åt höger och huruvida detta indikerar stelhet på vänster eller höger sida vet jag inte. Har både det ena och andra. Men jag tror personligen att oavsett vad så är det bästa att träna och tämja hela kroppen lika mycket, men det viktigaste av allt, variation! Inga rörelser får bli monotona och stela. Då skapar man stelhet i sin häst. Tänk bara om du sitter vid din dator och gör samma rörselser i en timme, det känns i kroppen. Tänk dig då att du är på ett gym och gör samma rörselse som inkluderar en viss muskelgrupp i 30 min konstant utan ens så mycket som varierande intensitet och belastning. Det sliter. Vill man bara bygga muskler så är det kanske bra. Vill man få en rörlig, mjuk häst som bjuder framåt och som ser positivt på livet, ja då gör man inte så.

Till helgen ska faktiskt Birdie och jag träna lite från marken med en tränare. Det ska bli så skoj! Ser verkligen fram emot det!

Jämförde förresten Birdies päls med andra storpälsade hästar i dag. Hon är så himla fin i pälsen! Tack furminator för denna bra uppfinning! Min häst har en päls som jag aldrig trodde hon kunde få!

Tömkörning

Liksom tidigare vilar Birdie fortfarande efter sin fångattack. Hon ska vila till juni. Det är väldigt långt kvar. Men för att inte helt ge upp har jag börjat tömköra henne.

Bara i skritt dock. Men det är bra att ha något att fundera på och öva. Det ger oss också en rutin att glädjas över och skapa gemenskap.

Fortfarande är det lika mycket snö överallt, fast under dagarna smälter ju en del. Gräset till hästarna kommer vi få vänta ett bra tag på. Först ska all snö smälta, sen ska vattnet tränga undan, gräset måste börja växa och sen ska grässvålen blir hållbar och tätt så att gräset inte förstörs av hästarnas hovar. Dock spelar ju detta inte någon jätte roll för Birdie, hon kommer vara uppstallad och äta hö hela sommaren. Vill inte riskera något nu så här första sommaren. Vet ju inte om hon fått någon insulinintolerans eller blivit känsligare.

Vet ju fortfarande inte varför hon blev sjuk, vilket gör att jag inte heller vet hur jag ska skydda henne. Mattes lilla...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Väl tillfreds

Alltsom oftast så brukar manklippningen inte vara något Birdie tycker om speciellt mycket. Hon gillar inte att stå stilla och inte göra någonting. Jag förstår henne men, det måste bara bli gjort.

Igår var det dags igen, men till min förvåning var hon riktigt lugn. Mest för att jag var lite senare ute än vanligt och hästarna vid denna tiden brukar ta det lugnt.

Att klippa en fjordhästman är ibland som att ge sig i kast med att klippa en stående treåring (har aldrig klippt en treåring men jag betvivlar att det är rogivande uppgift). Hästen rör sig som en orm under saxen. Detta resulterar inte i så många kval utan mer i hack i manen och ett lätt irriterat sinnelag.

Vad som dock ger kval är höjd, form och jämnhet. När det gäller höjden är det enkelt. Kort till vardagen och något längre innan visning. Det enda viktiga är att du inte låter den bli för lång med risk för att den viker sig. Viker manen sig, är den för lång!

Form då, som ett hjul. Minimal fram och bak, högst på mitten. Har fått en del beröm för mina bälklippta manar.

Sen har vi kungen på tronen - jämnhet. Perfekt är perfekt, tyvärr finns det inget som blir perfekt men hur nära man kommer ditt har att göra med träget arbete. I ungefär 10 års tid har jag klippt en fjordhästman i veckan. Jag vet det finns många som slår det, men faktum kvarstår. Genom träget arbete blir man tekniskt bra. Talang föds man med! Tyvärr Birdie matte gör sitt bästa!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Vår?

Var är våren? Snart har Birdie fällt all sin vinterpäls så nu får våren komma. I måndag var det överraskande kallt med -20 för att sedan stiga och bli så varmt som -2. Det är svårt att veta hur man ska klä sin häst för utevistelsen. Längtar tills hon kan gå helt naken!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Vila fortfarande...

Vi har nu varit hos veterinären och jag har haft en annan hovslagare ute som hjälpt Birdie. Det känns mycket skönt. Men just nu vilar hon fortfarande och kommer också göra det i 2 månader till minst. Men ut och gå en liten liten runda då och då kommer vi göra. Vi är hoppfulla!

Måste dock tipsa om furminator till häst (den gröna). Köpte den på tradera och är otroligt nöjd! Vilken fin päls hon har fått!!! Är helfrälst!

Nu har vi börjat.

Vi har börjat smygstartat!

Idag och igår har vi varit ute och gått Birdie och jag. Vi har nu två gånger gått den omfattande sträckan på 100 m? Ja vi får ju ta det lugnt så här i början.

Men bara detta gör oss ofantligt glada!

Töväder

Det är varmt! -5 grader känns riktigt varmt. Det tycker t om Birdie. Av med ett täcke sa hon. Isen i skottkärran har smält nu äntligen. Eller ja. Säger man smält? Det är ju ändå minus fem. Isen i skottkärran gick att banka bort. Den blev mycket lättare.

Lunchgrinden har fungerat bra trots det kalla vädret. Okej, den klarade inte den allra värsta kylan. Då öppnade den sig inte. Men så fort det kröp ner mot minus 16 eller minus 18 så fungerade den igen. Så för den som bor i Norrland är det kanske ett ordentligt tak över den som gäller så att inte frost och snö alls kommer åt den.

Jag har också gjort ett litet tak åt min. Det är väldigt provisoriskt och inte vidare fint, men det fungerar! Jag tog en godisburk model större och skar ut en öppning fram till så att grinden kunde lösas ut och sättas fast.

Uppe på gjorde jag ett hål och satt hålet i en skruv som jag skruvade i träpinnen som håller Buffélådan. För att den skulle hålla bättre och få lite mjukhet i konstruktionen tejpade jag den också med silvertejp runt om.

Och simsalabim så hade jag ett litet flyttbart tak som gjorde att snön och frosten inte lika lätt satte käppar i hjulet för grinden.

Hoppas kunna börja gå med Birdie fortfarande. Ska bara ringa veterinären.

Frost överallt!

Idag är det otroligt fint ute. Förutom all snö och is har vi även fått frost överallt. Det är otroligt fint!

Birdie är glad men lite rastlös hoppas jag kan börja gå ut och gå med henne snart.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Same old, same old...

Lika kallt som vanligt och lika mycket snö. Visst är det fint och bra underlag, men det är så himla kallt. Birdie tycker inte det är så kallt, men matte fryser!!!


Antagligen är det bara att bita i det kalla äpplet och uthärda. Kan trösta mig med att jag i alla fall inte behöver rida i alla fall, eller borde jag vara ledsen över det? Lite både och antar jag...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Kallt!

Idag har vi riktigt kallt. Tog ut hästarna i morse och då var det -25 grader. Har på Birdie ett ylletäcke, tre fleecetäcken och längst ut ett regntäcke. Helt enligt lager på lager metoden. Matte är det värre med. Hon fick nöja sig med två par byxor ;)

Väl möt i kylan!


- Posted using BlogPress from my iPhone